måndag 24 augusti 2009

Berusad

Vad ska jag med sprit till? Jag har en vacker och snäll fru, underbara barn, härliga vänner, tro på en god Gud och en Coldplaykonsert färskt i minnet. Nu råkar det vara det sistnämna som ska behandlas i dagens inlägg.

Lördagen ägnades åt uppladdning inför konserten på Stadion. Eller uppladdning, vi väntade snarare ut regnet. För jösses vad det regnade i Sthlm i lördags. I vilket fall, lagom till vi skulle hämta Bengan på Centralen så slutade himlen gråta. Efter minimalt köande (tack Håkan) var det så äntligen dags för musik. Tyvärr hade skivbolaget tvingat på Coldplay ett förband, White Lies. Tänk er en trummis som är en reinkarnerad Keith Moon från The Who, en basist med svårt Morriseykomplex och en sångare som ser ut som Bailey i Ensamma Hemma men med samma blick som Jack Nicholson i Gökboet så har ni detta brittiska elände till band. En blandning av Depeche Mode, Killers, Bob Hund och Momo ( nån som minns detta band mer än jag?) borde i min värld varit suveränt men det var det definitivt inte. Kanske är det svårt att flörta en Coldplaysuktande folkmassa men WL var så sjukt frånvarande på scenen och hade så dålig publikkontakt att jag hade föredragit att titta på färg som torkade. Alltså inget att gå direkt bananer över.

Sen kom Coldplay. Och lyckan värmer fortfarande i mitt bröst.

Those who are dead are not dead, they're just living in my head.

torsdag 20 augusti 2009

Kanske drömde jag om chokladvällning som barn

Nånstans vid 01.00 väckte min fru mig inatt. Elton skulle ha välling. Troligtvis var jag inte riktigt vaken när instruktionerna togs emot. Det som skulle varit "Vill du göra lite välling åt Elton" blev i mina öron "Vill du gå ner och värma en chokladbit i mikron, bara så att den blir precis lagom mjuk, åt Elton". Kände väl lite att jag inte var helt rätt ute men stapplade ner i köket, hittade förstås inte nån chokladbit, värmde lite vatten och gick upp igen.

Kanske ska somna lite tidigare ikväll...

måndag 17 augusti 2009

Vem har tagit min dotter - del 3 - The saga continues



Äntligen kom jag på vem Emil Ekorre är så lik...

Världsbilden rubbas

Just när jag trodde att livet började återgå till det normala igen så händer följande som skakat om mig på djupet:

- Insåg idag att Agnes inte är nyfödd längre när hon fick pallra sig iväg till dagis för första gången. Hur ska det bli nu? Kommer epa-killarna redan imorn? Nätstrumpbyxor och läppstift ligger bara runt hörnet. Ack!

- På Emilie och Filips bröllop i lördags vankades grekisk buffé. Efter halva första tallriken upplevde jag något som jag aldrig känt förut, åtminstone inte så tidigt in i en måltid; jag blev stoppmätt! Hur ska det nu bli? Mitt signum har ju alltid varit att äta mest, fortast och oftast. Jag har använts som måttstock inför flera bröllopsfester då man velat ta reda på hur stor tårtbit man som mest kan tänkas ta. Jag fick tillochmed en egen extra matsäck på festen i lördags. Som jag delade med mig av!!!

- Vaknade på måndagmorgonen med en kraftig svininfluensa. För det måste det väl vara när man grymtar och bökar runt, näsan full av snor och 20 rakblad i halsen? Runt frukosttiden på jobbet hade jag lärt mig tala igen och nu känns det faktiskt helt okej, förutom grymtandet och bökandet då...men sån kanske jag alltid är.

För övrigt är det kul att mitt gamla telefonnummer numera innehas av nån stackars Fernando. Eniro vill inte förstå att han fått mitt nummer...förlåt till alla som inte fått tag på mig, och framförallt, förlåt till Fernando.

fredag 14 augusti 2009

JA! JA! Så där tänker jag också!

Detta var troligtvis något av det roligaste och mest korrekta jag läst hittills.

onsdag 12 augusti 2009

CJF recenserar || Var är mamma? - Karen Katz

Minns ni lördagmornarna? SVT - det enda tillgängliga - satsade under 80-talet hårt på integrationsunderhållning. Juttu, Moi Mukulat, Språka på serbokroatiska. Det var inte bara invandrarna som fick sin törst släckt. Även andra minoriteter premierades, exempelvis de döva (Clownen Manne och apan Koko), trädgårdsnördarna (Bertil Svensson i Sköna Söndag), smygpervona (Fräcka Fredag) och de Jane Fonda-suktande gympingnissarna (Gymping med Susanne Lanefelt).



Just det, lördagmornarna var det ja. Man satt och hoppades att Disney-tajm eller Disneydags eller Disneyklubben skulle dyka upp i rutan - detta var alltså på den tiden då SVT fortfarande hade råd att visa Disney och filmerna faktiskt var tecknade på riktigt, inte animerade på datorn - men allt man fick var en tecknad tjeckisk film om nån bonde som tappade sina nyskördade rödbetor. Minns särskilt den gången jag av misstag lyckades missa ett helt avsnitt av Lilla Sportspegeln till förmån för en akvarelltecknad film om solen och ett havrefält.

Precis den känslan får jag när jag läser Var är mamma? av Karen Katz. Det är en klassisk lyft-på-fliken bok men tecknandet känns otäckt likt de där tjeckiska dockfilmerna. Förnimmelsen av att man missar något mycket roligare nån helt annanstans ligger som en härsken mjölkodör när man läser. Tyvärr gillar Agnes den...

Agnes betyg: 3,5
Pappas betyg: 1,5

tisdag 11 augusti 2009

Delicato - 100% fri från fullkorn

Jag förstår förvisso det här med att äta bra och att motionera med jämna mellanrum, jag är inte korkad. Men som jag skrivit tidigare så känns det här med fullkorn något överreklamerat. Minns Estrellas fullkornschips.

Men nu har jag hittat något som faktiskt inte bara utmanar min diet utan även matematikens universella lagar. Jag kan förstå de något mindre språkligt utrustade idrottsmän som pratar om att alltid satsa 110% och förövrigt börjar varje mening med en negation. "Nä, det gick bra idag" osv. Att i en fotbollsmatch ge allt man har kanske kan kännas som 110% men jag kan garantera att man inte använt mer än 100% av sin kapacitet eller kunskap.

Men när ett företag, i detta fall Sveriges ledande knäckebrödstillverkare, väljer att uppge att deras produkt innhåller 115% så kan jag inte riktigt tro dem. "Vikt 500 gram. Innehållet kan svälla något under transport. Egentlig vikt 575 gram." Eller va?!

När vi ändå dryftar ämnet undrar jag om Siba verkligen anlitat en svensk korrekturläsare innan man sjösatte sin senaste TV-kampanj: "Datadagar på Siba".
Så intressant, kan man köpa information eller fakta hos Siba under dessa dagar? Trodde de var ett hemelektronikföretag. Men kanske har de bytt inriktning. Bäst att kolla om Komplett.se kanske har Datordagar nån gång framöver.

lördag 8 augusti 2009

Och lördagsgodis är ju också ett slags mat

Härlig dag! Vaknade av Elton vid sju, fick ligga och vakna ytterligare en timme innan kaffetarmen sa ifrån. Efter långfrukost byggde vi om min jobbarbil till familjebil då Volvon är utlånad i helgen. En fullpackad Clio senare var vi på väg mot Skärsjön. Underbart väder, skapligt varmt vatten, matsäck och en bra bok gjorde att tillochmed jag kunde stå ut på stranden till middagstiden.

Grill med vänner planerades till kvällen och efter diverse köttupptining åkte jag till Netto för att handla det sista. När man handlar på Netto finns det ett par hinder att se upp med:

-För det första ska man försöka hitta en varukorg som inte är full av papper, plastpåsar och klet.
-För det andra ska man försöka hitta grönsaker och frukt som inte är ruttna.
-För det tredje ska man genom veckans nya hinderbana av kampanjvaror, som kan vara allt från trumpeter till bärbara datorer eller nån toaletthylla.
-För det fjärde ska man hitta en kassa som inte har 30-minuterskö framför sig.

När alla dessa hinder är klara kan man vara nöjd med sina inköp som inte bara blev billigare än på andra affärer, de blev också av sämre kvalité och det hela tog fyra gånger så lång tid!

Agnes åt inget till middag idag så vi hoppades på grillningen. Den hoppade hon också över och satsade istället på det för kvällen inhandlade lördagsgodiset.

Kvällen avslutades för min del med en underbar konsert på TV med Tommy Emmanuel. Vet du inte vem det är så får du kolla här. Alla i publiken hade mustasch, hälften hade truckerkeps och den andra halvan hade flanellskjorta. Ingen direkt brudmagnet med andra ord. Men jösses så han kan spela!

måndag 3 augusti 2009

Nä då, det var inte alls jobbigt att gå upp idag...

Semestern är slut! Måste gå upp mitt i natten (läs 05.00) för att åka i min pluttbil med trasiga hjullager till den ovackra fabriken innehållande ytterligare 100 personer som gick upp mitt i natten och därmed också är sjukligt fultrötta. Why, oh why är jag en av de olyckliga stackare som tvingats behålla sitt jobb under den värsta lågkonjunkturen nån minns? Fy så synd det är om mig.

Dagen har avlöpt via konversationer innehållande 98% "slut-på-semester, jaha-fick-du-nåt-gjort-då, det-är-ju-trots-allt-ganska-skönt-med-rutiner"-prat. Däremellan lite klagomål på de senaste 4 veckornas väder och med slutkonstateranden i slit med att "nu kommer ju garanterat värmen".

I vilket fall, åsynen av min lilla familj när jag kom hem gjorde mig glad igen. Dessutom är min fru så oändligt vacker att jag nästan tappar andan...

söndag 2 augusti 2009

Bio, släktträff, kram - Liberté, Egalité, Fraternité

Helgen har genomlevts med fransmännens paroll klingande i bakgrunden - Liberté, Egalité, Fraternité eller om man så vill; Frihet, Jämlikhet, Broderskap.


Liberté - Bio

I fredags bokade jag och Johanna barnvakt hos mormor och morfar. Åkte sedan till Jönnet och gick till Filmstaden och tittade längtande på de människor som kan gå på bio när de vill, eller restaurang, eller toa. Sen tittade vi också på en film, men som alla småbarnföräldrar vet så handlar den lilla stunden av frihet inte om vad man gör utan om att man faktiskt gör det. Är fri alltså. Härligt! När vi kom hem visade det sig också att barnen hade varit uppe till tio, något som kanske händer en kväll på hundra! Perfekt!


Egalité - Släktträff

En del har lite släkt, kanske 5 kusiner eller så. En del har stor släkt, kanske 20 kusiner. En del har - som min fru - en gigantisk släkt. Lördagen tillbringades således på släktträff med de 75 närmsta i släkten Gustafsson. Ska väl erkänna att även jag har en hyfsad släkt, runt 27 kusiner, men vi har iallafall vettet att inte träffas alla på en gång. Faktum är att jag bara umgås med 5-6 stycken på regelbunden basis. Anyway, släktträffarna brukar vara glada tillställningar och så även denna gång. Problemet var bara att de enda jag känner igen i denna gigantiska hord av folk från Skåne till Piteå inte var med denna gång. Johannas kusins man, Adde och jag kommer från samma ställe och brukar vara lite av varandras livlina, men så alltså inte denna gång. Inte heller Johannas bror med familj ville vara med utan valde en annan släktträff, med en annan släkt. Det hela avlöpte dock utan större problem, då barnen visade sig vara en perfekt human shield att skicka fram när någon okänd närmade sig. Jag har nog aldrig varit så villig att ta hand om alla barnens behov, allt från matning till blöjbyten. Jämlikheten frodades alltså och det är ju bra!


Fraternité - Kram

Min fru ordnade frukost åt mig, så här sista dagen på semestern. Det var härligt med en kopp kaffe som man inte behövt tillreda själv. Dessutom fanns avocado som påläggsgrönsak och det är ju bara för bra! Men det bästa av allt var nog ändå den citronkram jag fick. Ja, du läste rätt, uppenbarligen finns kramar på burk. En kram kan ju vara tecken på phileo, broderskärlek och den tog jag åt mig på en gång! Kanske finns det lite eroskärlek längst ner i botten på burken också, om jag har tur...